Publicerat

Pandemin och denna ljuva sommartid…

I skrivande stund diskuterar vi på Humanistiska fakulteten hur vi skall hantera smittspridningsrisker samtidigt som vi håller hög kvalitet på vår utbildning, forskning och samverkan. På min dagliga agenda återfinns frågor som rör pandemins betydelse för lokalbokning, studieplatser, arbetsmiljö och examinationer. I sitt senaste beslut den 4 juni har rektor markerat att digital utbildning och distansarbete fortsätter att vara en generell ram för vår verksamhet, men att det finns möjlighet till andra lösningar. Och framför allt, att vi bör planera och organisera för en långsam och anpassad återgång till den typ av verksamhet vi hade innan pandemin bröt ut i vintras.

Men den anpassningen kräver en stor mängd mikrobeslut såväl på fakultetsnivå som på institutionsnivå, liksom hos campusservice. Och det är den processen några av oss nu är indragna i, och lär vara ytterligare ett tag innan det blir semester. Utgångspunkten är hela tiden att inte bidra till ökad smittspridning. Tyvärr har Västra Götalandsregionen fått en ökad smittspridning och antalet IVA-vårdade är visserligen avsevärt färre än i april men de minskar inte i en takt som varit önskvärd. Antalet nya fall har sedan en månad tillbaka legat mellan tre och sex, med undantag för ett par dagar då ännu fler togs in. Det är alltså fortfarande stor risk för smitta i vår region och detta måste vi ta särskild hänsyn till när vi fattar våra beslut.

Som enskilda personer har vi ett mycket stort ansvar för att inte Covid-19 sprider sig och särskilt för att skydda de äldre från smitta. Att ta ett sådant ansvar kräver att vi vet och förstår hur smittan sprids, vad det rör sig om för sjukdom och att vi kan förutse vad våra handlingar får för konsekvenser. Information finns på Folkhälsomyndighetens webbplats, på 1177:s corona-sidor och SvT:s webbrapportering är mycket informativ. Som arbetsgivare skall vi underlätta för medarbetare och studenter att ta eget ansvar för att minska smittspridningen. Om man tillhör en riskgrupp kan särskilda anpassningar bli nödvändiga i varje enskilt fall. Allmänt bör vi organisera verksamheten så att det inte uppstår trängsel i våra lokaler, att vi inte erbjuder buffet eller plockmat, att det finns gott om möjligheter att tvätta händerna och att undvika kollektivtrafiken för resor.

Jag har noterat att det fina vädret skapat utrymme för större sällskap av personer på vår gräsmatta och runtomkring huset. Vid flera tillfällen har jag lagt märke till att de inte iakttager någon fysisk distans och gärna delar både mat och dryck med varandra. Tyvärr har ett liknande beteende ökat även generellt i stadsrummet vilket jag tror medverkar till att smittspridningen inte minskar. Det är inte bara ansvarslöst i relation till de människor man möter att bete sig så, det är också moraliskt förkastligt i relation till dem som är äldre och vars överlevnadschanser är mycket små om de blir allvarligt sjuka bland eftersom ytterst få av dem orkar med den påfrestning som t ex respiratorvård innebär.

Men, som jag redan sagt i många sammanhang, det finns en sak som är viktigare än annars i år. Tag ordentligt ledigt! Se till att få några veckor i sträck där mejl och telefon har autosvar. När hemarbete blivit norm så kan det vara svårt att känna skillnaden när man är ledig – se till att bryta av tillvaron och göra helt andra saker än under den digitala våren. Som vanligt läser jag böcker på sommaren men det här året envisas jag nog med att rekommendera friluftsliv än mer än bokläsning 🙂

För den som är det minsta intresserad av kulturhistoria, biologisk mångfald och strövtåg i regionen kan jag varmt rekommendera en utflykt till naturreservatet Komosse i Ulricehamns kommun.

Bild från Komosse (Foto: Peter Wredin)
Publicerat

April är den grymmaste månaden – men det är nu vi måste hålla ut

Våren, för att inte säga nästan försommaren, har kommit till Göteborg. Temperaturen närmar sig 20 grader på dagen, men de svala nätterna skvallrar om att det fortfarande är april. ”April is the cruellest month, breeding lilacs out of the dead land” skaldade T.S. Eliot i ”The Waste Land” för snart hundra år sedan och detta år 2020 är våren grym.

Många av oss har förlorat någon vi kände i Covid-19, någon som var en del av våra liv, eller känner någon som sörjer. Och vi måste alla utstå prövningen att inte träffa våra äldre släktingar och vänner, att inte fira bröllop, student, Valborg, midsommar, födelsedagar och inte ens kan vi samlas för begravning. Många av oss jobbar tidvis eller långsiktigt hemifrån. Det blir lite ensamt och trist av och till. De av våra medarbetare som veckopendlar är i allmänhet isolerade i sitt hem och helt avskurna från sin arbetsplats.

April är inte bara den grymmaste månaden utan också nu kanske den viktigaste för att förhindra att cov-sars-2-viruset sprids i en hastighet som sjukvården och våra äldre inte klarar. Mycket talar för att smittspridningen faktiskt har planat ut i Stockholm, men vi vet ännu inte var i utvecklingen Västra Götalandsregionen befinner sig. Det finns tecken på att även vi i denna del av Sverige ligger på en platå eftersom antalet nyinskrivna patienter till IVA med Covid-19 minskat de senaste dagarna och att inneliggande patienter sedan påsk stadigt ligger mellan 60 och 70 patienter per dag.* Om, säger om, det är så, då är vårt beteende i dessa dagar med sitt varma väder avgörande för att det antalet inte ökar igen.

Det finns inga genvägar. Och det finns inga undantag. Håll avstånd (1,5-2 meter från andra), tvätta händerna med tvål och vatten (eller handsprit om tvål och vatten inte finns tillgängligt) och alla med förkylningssymptom, feber eller sjukdomskänsla håller sig hemma tills det är över och ytterligare ett par dagar. Använd Folkhälsomyndighetens hemsida för att hålla dig uppdaterad, liksom universitetets egen s k coronasida.

På universitetetet och på vår fakultet har vi nu kommit in i ett nytt normalläge. Huset är öppet dagtid vilket underlättar för de studenter som numera får sin undervisning på distans att skapa studiero och disciplin för att slutföra sina kurser denna vårtermin. Disputationer skall också genomföras här digitalt i maj och juni men det är viktigt att det sker på ett sådant sätt att smitta inte kan spridas mellan människor. Vägledningar och hjälp finns att få via prefekter och vice-prefekter.

Varje vecka träffar jag via digitala kanaler övriga dekaner, rektor och ett stort antal personer från personalenheten, utbildningsenheten, säkerhetschef, jurist m fl för att dryfta frågor om hur vi bäst upprätthåller vår verksamhet i denna tid. Men vi har också nu börjat hantera frågor av mer normal karaktär som bibliotekskostnader för Open Access, JIGU-projekt och visionsarbetet för att nämna några. I någon mening är det faktiskt glädjande, vi är nu såpass väl organiserade för krisläget att verksamheten inte längre behöver vara helt i ”vänt-läge”.

Svårast är ju förstås planeringen inför hösten. Skall vi kunna öppna höstterminen som vi brukar med en blandning av campus och distanskurser, eller måste vi starta allt i ett digitalt mode? Ännu vet vi inte. Just nu bokar alla lokaler och planerar för en ”normal” termin, men samtidigt håller vi den digitala vägen öppen. Vi får leva i detta limbo ett tag till, tyvärr. Vad vi kan glädjas åt dock är att prognoserna för vårt utbildningsuppdrag under 2020 lovar gott, kanske t o m en överproduktion, och att söktrycket till våra utbildningar har ökat markant inför HT 2020!

Sommaren kommer med till visshet gränsande sannolikhet inte att kunna erbjuda oss lärare och forskare några konferensresor eller workshops. Sommaren kommer att bli som somrar är mest – regnig, solig och lite blåsig – men också utan Almedalsveckan, Summerburst och Gothia Cup. Men svårast denna sommar tycker jag det blir att inte kunna umgås på riktigt med föräldrar, barn och vänner. Trösten är att vi är ”in it together”. Ingen kommer undan och alla berörs. Vi måste hålla i och hålla ut nu. Det blir bättre sedan. Allt har sin tid. Men april är den grymmaste av månader.

  • Uppdatering 200428 Tyvärr har antalet inneliggande och nya IVA-vårdade i Västra Götaland fr o m den 23 april ökat något igen. Se vidare här.

Här nedan finns Folkhälsomyndighetens råd (som är att betrakta som regler) som de publiceras på myndighetens hemsida.

Publicerat

Covid-19 och påskledigheten – hur går vi vidare nu?

Göteborgs universitet är nu på väg in i en ny fas i vårt omställningsarbete på grund av det nya coronaviruset och sjukdomen Covid-19. Distansundervisning och hemarbete för den som kan är vad som gäller. Men den nya fasen innebär också att det vi sett som krisläge och undantag håller på att bli vårt nya normala. Flera kolleger kring mig har bekräftat just den känslan – att vi är nu i fas 2. Tyvärr innebär det inte att vi ännu ser något slut på det speciella tillstånd vi befinner oss i, men vi behöver istället allvarligt betänka hur vi på ett uthålligt sätt skall orka upprätthålla vårt arbete under ytterligare ett tiotal veckor. Minst.

Jag träffar prefekterna en gång i veckan tillsammans med pro- och vicedekaner och därutöver ses min egen ledningsgrupp. Men vi har tätare kontakt om något särskilt inträffar. Jag sitter också varje torsdag i extra ledningsråd tillsammans med rektor, säkerhetschef, övriga dekaner, överbilbliotikarie, vicerektorer och studentrepresentanter. All information förs därmed upp och ned via linjen. Jag kommunicerar allting av betydelse för verksamheten till prefekterna som för det vidare. På samma sätt för prefekter vidare problem och frågor till mig och övriga i fakultetsledningen. Och rektor och universitetsledningen kommunicerar å sin sida till oss dekaner precis som vi har möjlighet att ta upp för verksamheten avgörande frågor i detta läge.

Men det som saknas är förstås det vardagliga umgänget med arbetskamrater och kolleger. För att lite grand återskapa en arbetsgemenskap kommer nyhetsbrevet Humnytt under de närmaste veckorna att komma en gång i veckan och förmedla lite grand av vad som händer på fakulteten och i omvärlden. Här kan du läsa det Humnytt som kom förra veckan.

Det övergripande syftet med alla våra åtgärder avseende Covid-19 är att minska smittspridningen, platta ut kurvan och därmed minska trycket på sjukvården. Om man vill se saker och ting från den ljusare sidan så ser det lite grand ut som om det faktiskt är på väg att lyckas, antalet patienter som kräver intensivvård ligger stabilt över tid, behovet av nya IVA-platser är sannolikt marginellt enligt Folkhälsomyndigheten och flera andra sjukdomar (influensa, vinterkräksjuka) har slutat sprida sig flera veckor före det datum som är normalt för dessa säsongssjukdomar. Läs mer på Folkhälsomyndighetens hemsida, där finns möjlighet att klicka sig vidare till en bred palett av information. Via Folkhälsomyndigheten finns också information på andra språk än svenska. Lyssna/titta gärna på de dagliga presskonferenserna kl 14.00 (livesänds på SvT digitalt och kan ses i Play) och håll dig uppdaterad via Göteborgs universitets s k Coronasida.

Här kan du se en instruktionsfilm om vad det innebär att ”platta ut kurvan” som är det mantra som nästan alla aktörer i arbetet mot smittspridningen talar om.

Å ena sidan är vi nu långt ifrån varandra där vi sitter vid våra olika hemarbetsplatser och å den andra sidan är vi också gemensamt utsatta för en enormt snabb förändring där beslut måste fattas både snabbt och utan djupare konsekvensanalys. Just nu är t ex alla fakulteter inne i en dialog med universitetsledning kring ett eventuellt ökat uppdrag mot bakgrund av situationen på arbetsmarknaden post-corona. Det är beslut som vi varit tvungna att ta fram på kort tid och med skakiga underlag – men vi gör vårt bästa och nyttjar den kompetens som finns inom verksamheten.

Men det är klart att detta sliter på oss alla. Att arbeta ensam, att inte se slutet på situationen och att tampas med tekniska lösningar och tillfälliga arbetsplatser vecka ut och vecka in sliter. Minsta sak kräver ett beslut, det som gått på rutin kräver nu plötligt analys. Varje gång. Att se hur kolleger kämpar, lyckas, delar med sig, löser problem och hanterar osäkerhet är naturligtvis en glädje – men vi inser också alla att hela situationen tär på oss. Om du känner att situationen håller på att bli ohållbar – kontakta din chef för ett samtal! Samma sak om du själv eller någon anhörig drabbas av covid-19 och du har behov att samtala om din arbetssituation. Du har också alltid möjlighet att använda dig av företagshälsan om arbetssituationen påverkar dig negativt.

Eftersom situationen tär på oss alla är det så oerhört viktigt att nu ta vara på den ledighet som påsken erbjuder! Använd påskdagarna till återhämtning. Om du inte kan resa dit du brukar så gör stadsutflykter med eget fika, cykla eller ta promenader i alla de vidsträckta grönområden som omger Göteborg. Det är ändå en glädje att våren är här och ljuset gör den sociala distanseringen lite lättare att uthärda.

Jag önskar alla en – trots allt – glad påsk!

Påskägg.
Publicerat

Ytterligare information kring Humanistiska fakultetens verksamhet, avseende Covid-19

Göteborgs universitet går nu som helhet över till distansutbildning och det är nog bäst att kallt räkna med att denna situation kommer att gälla under resten av vårterminen. Inom humanistiska fakulteten har övergången generellt sett gått bra. Väldigt många interna möten är inställda men många genomförs också digitalt, eller med en blandning av digitalt och fysisk närvaro.

Det är tyst och ganska stillsamt i vårt nya fina hus idag. Självklart är det en sorg att inte kunna genomföra vår officiella invigning och det intensiva program som arbetsgruppen Humanisten 2020 planerat för i närmare ett år. Invigningen och flera andra arrangemang är dock endast framskjutna och våra planer nu är att flytta många av de arrangemang vi planerat för till en senare tidpunkt. Vi vet ännu inte hur den här krisen kommer att påverka vare sig vår arbetssituation på längre sikt eller förutsättningarna för våra utbildningar. Men det är väldigt viktigt att fortsätta planera verksamheten framåt, den här perioden kommer att vara över en vacker dag. Och då skall vi vara förberedda.

För min egen del innebär situationen en hel del inställda möten, en helt inställd konferensresa men också en helt ny prioriteringsordning för mina arbetsdagar. Jag har också blivit betydligt mer van vid digitala möten – både för min egen del och vänjer mig vid andra som deltar på det sättet. Än så länge har den digitala infrastrukturen hållit för trycket (tack för det GU!) och många medarbetare har kanske för första gången fått ge sig i kast med digitala mötesverktyg och i undervisningen. Det är något vi kommer att ha stor glädje av framgent.

Som dekan deltar jag i veckovisa (torsdagar) krishanteringsråd och ledningsråd med rektor och övriga dekaner. Jag håller också veckovisa krishanteringsmöten med prefekter och ledningsgrupp inom fakulteten. Mötena syftar i första hand till att ta upp problem av generell natur som vi försöker hitta lösningar på, men är också viktiga informationsspridare. Tänk därför alltid på att höra av dig till din chef om du har frågor kring den här speciella situationen – vi strävar efter att använda linjen i organisationen för att försäkra oss om att korrekt information kommer ut och att relevanta problem lyfts till rätt nivå.

Konsultera också ofta Göteborgs universitets corona-sida som uppdateras med ojämna mellanrum men också medarbetarportalens information där det finns relevanta nyheter om vilka konsekvenser Covid-19 får för vår verksamhet som helhet. Det var t ex premiär för online-disputation häromdagen, professor Henrik Zetterberg berättar om hur viruset har påverkat hans forskning och du får stöd och råd om hur du hanterar digitalt hemarbete på bästa sätt.

Som tidigare gäller att det vi gör det gör vi för att minska hastigheten på smittspridningen. Det absolut viktigaste vi kan göra för att nå detta mål är att STANNA HEMMA NÄR DU ÄR SJUK och två dagar till efter att du blivit frisk samt TVÄTTA HÄNDERNA OFTA.

Folkhälsomyndigheten tillhandahåller också information på andra språk.

Vi behöver framför allt skydda de äldre (70+) som är sårbara för smittan på ett sätt som yngre generellt sett inte är. Allmänt behöver vi hålla social distans till varandra, men försöka att inte låta den distansen överföras på relationerna. Nu om någonsin är det viktigt att upprätthålla arbetsgemenskap (fika på zoom, skicka uppmuntrande mejl) och att höra av sig både till äldre anhöriga och andra vänner!

….och glöm inte att tvätta händerna…

Information från Folkhälsomyndigheten.
Publicerat

Information om Humanistiska Fakultetens krishantering med anledning av Covid-19

På humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet arbetar vi kontinuerligt för att upprätthålla verksamheten på en rimlig nivå, med hjälp av riskbedömningar och med ledning av Göteborgs universitets krisledningsgrupp som leds av säkerhetschef Jörgen Svensson. Som dekan deltar jag i krislednings- och informationsmöten, tar del av och söker information via andra myndigheter samt står i daglig kontakt med prefekter och övrig fakultetsledning vid vår fakultet. Vi gör tillsammans vårt absolut bästa för att hantera situationen, men vi är också beroende av att var och en tar ett individuellt ansvar för att hindra smittspridningen. Där är de enkla reglerna de viktigaste: Tvätta händerna, hosta i armvecket, stanna hemma när du är sjuk, håll avstånd, belasta inte sjukvården med enklare åkommor, avstå från besök hos äldre släktingar och vänner.

Det finns självklart många frågor kring den nuvarande situationen i Sverige. Vi är i ett läge där det nu sannolikt finns en spridning i befolkningen av det nya corona-viruset Covid-19. Innehållet i den här texten baserar jag på information från Folkhälsomyndigheten, både hemsida och presskonferenser, samt legitimerad medicinsk expertis som uttalat sig i olika medier (t ex professorer i smittskydd och virologi). Kunskapen om viruset är generellt låg eftersom det är nytt, jag har gjort mitt bästa att sammanfatta det som framförts via trovärdiga källor.

I den första fasen var de sjuka antingen personer som smittats i de riskområden som utpekats, främst Italien, eller personer som i sin tur smittats direkt av dessa resenärer. Men idag finns ett antal personer där det är oklart hur de smittats. Det innebär att det finns stor risk för bred spridning i befolkningen.

Risken med det nya coronaviruset är att ingen är immun vilket innebär att alla kan bli sjuka och att det inte finns någon ”barriär” där viruset stannar upp eftersom det råkar på personer med immunitet. Särskilt de äldre och särskilt de med underliggande sjukdomar i hjärta och kärl samt de med diabetes eller cancer är mycket sårbara för viruset. Om många människor blir sjuka på kort tid blir sjukvården överbelastad och alla de som behöver intensivvård kan inte få den mest effektiva behandlingen.

En bedömning från flera epidemiologer är att spridningen kommer att fortsätta 2-3 månader och klinga av framåt sommaren, men kanske återkomma i mindre omfattning igen under hösten. Men det är bara en bedömning.

Syftet med omställningen av vår verksamhet nu är att förhindra smittspridning för att minska takten i smittspridningen och därmed skydda de mest sårbara i samhället.

Det finns idag inga tecken på att universitet och högskolor kommer att stänga. Vi arbetar istället nu med att dels ställa om verksamheten för att anpassa den efter den aktuella situationen, dels med planering för att upprätthålla prioriterade funktioner om ytterligare restriktioner eller stora sjukdomsutbrott skulle inträffa.

Grundregeln avseende tentamina, undervisning och arrangemang är att minska smittspridning. Campusundervisning kan därför ersättas med digitala lösningar men också andra lösningar som uppfyller målet att att minimera den fysiska kontakten med personer som kan vara smittade av Covid-19. Lösningarna kommer att bli olika eftersom våra verksamheter har olika förutsättningar. Mest problematiskt ur smittspridningssynpunkt är tillfällen när många människor vid ett tillfälle – inomhus och under längre tid – samlas från olika delar av landet (eller internationellt) för ett arrangemang och sedan återvänder hem. Om någon är smittad i en sådan grupp kan spridningen bli mycket snabb i breda grupper på många olika ställen.

Följ kontinuerligt uppdateringarna på corona-sidan på GU: https://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/coronaviruset

Jag uppmanar också alla medarbetare och studenter att följa regeringens och folkhälsomyndighetens presskonferenser och rapporter via trovärdiga medier. Tyvärr cirkulerar en hel del desinformation och konspirationsteorier. Försäkra dig om att de uppgifter du tar del av eller vidarebefordrar kommer från trovärdiga källor och avstå från att sprida obekräftade uppgifter.

Vänd dig alltid till närmaste chef (medarbetare) eller till kursansvarig (student) med frågor som rör verksamhetens omställning.

…och, tvätta händerna!


Publicerat

Pengar i balans och gemensamma strategier – nödvändigt för att utvecklas

Humanistiska fakultetens bokslut för 2019 hamnade på ett underskott om ca 15 miljoner kronor. Det är en stark förbättring jämfört med 2018 då vi gick ca 33 miljoner back och 2017 då vi gick ca 44 miljoner back. Resultatet har inte kommit av sig självt. Tvärtom så har arbetet med att stärka vår ekonomi pågått intensivt i snart tre år nu. Och det har gett resultat. Insatsen är kollektiv och arbetet har bedrivits på alla nivåer.

Universitetsstyrelsen har också beviljat fakulteten ett extra tillskott till utbildningsbudgeten på 10 miljoner kronor per år under tre år (2021-2023) mot bakgrund av de påfrestningar utbildningen haft att tampas med under de senaste åren. Vi måste dock släppa ifrån oss 50 HST för omfördelning bland andra fakulteter. Beslutet har föregåtts av ett flertal möten och rapporter mellan fakultets- och univeristetsledning i syfte att försäkra sig om att tillskottet kan användas konsturktivt. Syftet med tillskottet är att underlätta omställningen av verksamheten så att fakulteten får en budget i balans. Målet är att vi skall nå vårt utbildningsuppdrag fullt ut och kunna fortsätta att hålla uppe vår prestationsgrad så att studentersättningen inte sjunker.

Och då är det väldigt bra att vi kunnat anta fler studenter till vårterminen än tidigare och att allt fler har sökt våra utbildningar. För att på ett långsiktigt sätt säkra vår ekonomi måste vi ha utbildningar som är attraktiva, högklassiga och pedagogiskt välfungerande. Nu börjar en ny ansökningsperiod och vi håller tummarna för att utvecklingen skall fortsätta i samma positiva riktning. Vi har nu också en utbildningskatalog i papper att dela ut, vi har haft en besöksdag på Humanisten (10 mars) och vi har ett pågående aktivt utåtriktat arbete för att nå presumtiva studenter.

Vi behöver nu ta itu med de långsiktiga strategierna för att bibehålla vår höga kvalitet på forskning och utbildning. Och vid fakultetsstyrelsens senaste sammanträde diskuterade vi ett utkast till fakultetens strategidokument för de närmast fem åren och det underlaget går nu ut på beredning inför ett beslut i fakultetsstyrelsen under våren. På samma sätt arbetar styrelsen med en ny resursfördelningsmodell för fakultetsanslaget, ett komplicerat arbete eftersom konsekvenserna av en ny modell behöver relateras till vår egen ekonomiska situation, våra önskemål om verksamhetens riktning, universitetets fördelningsprinciper och de förändringar som sannolikt följer av ett nytt lärartidsavtal.

Jag ser att det fortfarande är många småsaker som fortfarande behöver ordnas i huset men jag ser också helt nya nätverk och nya samarbeten växa fram inom forskning och utbildning. Det är til syvend og sidst våra utbildnings- och forskningsmiljöers styrka som avgör om vår verksamhet skall klara att ställa om till nya förutsättningar och samtidigt utveckla sin särart och sin kvalitet.

Publicerat

Humanioras plikt och vikt inför 2020-talet

På Trettondagsafton den 5 januari skrev jag och dekanen för humanistisk och teologisk fakultet i Lund Johannes Persson en debattartikel i GP där vi argumenterade för en stark och ny forskningssatsning på humanistisk forskning i syfte att skapa breda teoretiska plattformar och starkare incitament för samarbete både inom humaniora och mellan humaniora och andra vetenskapsområden. Humaniora är en nödvändighet, menar vi, om de problem och svårigheter som återfinns såväl på mikronivå i vårt eget samhälle som på den globala nivån skall kunna hanteras. Men en försvinnande liten del av den statliga forskningsfinansieringen landar i humanistiskt inriktade verksamheter, något som på lång sikt riskerar både att försämra samhällets motståndskraft vid kris och oro men också utarma själva kunskapsbasen för samhällsutvecklingen.

Inför det nya decenniet krävs verkligen en förnyad kamp för kunskap och för kunskapens roll i samhällsutvecklingen. När anekdoter och åsikter jämställs med verifierad kunskap i samhällsdebatten eller när dramatiken i en medieberättelse är viktigare än sanningshalten, ja då behövs vi. När källkritiken brister eftersom många hellre blir smekta medhårs än får sina fördomar ifrågasatta och när längtan efter den homogena nationella gemenskap som aldrig funnits växer sig politiskt stark, ja då behövs vi. Man får gärna kalla oss tråkiga, men då står vi ändå där med våra ”å ena sidan och å andra sidan” eller ”det beror på hur man menar” och gör tillvaron komplicerad. Det är en del av vårt jobb. Då är det lite symboliskt att just detta första år av 20-talet så samlas vi alla i ett och samma hus, och vilket härligt hus se’n… Här kan vi – med viss distans och i ett flödande klart ljus – analysera och diskutera samhällsutvecklingen, men också bjuda in till samtal, studier och fördjupning inom ett brett humanistiskt område.

För mig personligen innebär också det nya året och det nya decenniet att jag går in i den andra fasen av mitt dekanskap. För tre år sedan tillträdde jag som dekan för Humanistisk fakultet och jag kan verkligen inte säga att jag visste vad som väntade 🙂 Nu har jag blivit varm i kläderna, för att inte säga hemtam, på fakulteten och ser fram emot de kommande tre åren med stor glädje och tillförsikt. Kanske kan vi nu (äntligen) få gå över i en fas där vi aktivt förvaltar och utvecklar våra styrkor och utröner hur den kan tas tillvara i vår nya miljö.

Varmt välkomna tillbaka till ett nytt verksamhetsår och till vårt nya intellektuella hem.

Publicerat

Nytt hus, nytt år och nya förväntningar!

Det lackar mot jul. Och vi har tagit emot vårt nya hus, om än mycket arbete återstår med inredning och annat jox. Från fakultetsledningens sida ser vi fram emot 2020 när husets potential skall förverkligas. Inte bara programmet som arbetsgruppen ”Humanisten 2020” jobbar med känns förväntansfullt utan också de ännu okända möjligheter som det innebär att dela ett gemensamt hus. Möjligheten att träffas på kort varsel, att ta fika ihop, kvista över på ett seminarium som pågår på granninstitutionen eller spontant diskutera gemensamma frågor kring utbildning eller forskning – allt detta kan ge oss en ännu oanad styrka!

I fakultetsstyrelsen pågår just nu arbetet med att grundlägga en vision och strategi för vår fakultet. På årets sista styrelsemöte den 17 december kommer styrelsen att diskutera två olika förslag som ledamöterna arbetat fram. Och därefter tar ett berednings- och förankringsarbete form som inför beslut under senvåren eller försommaren.

Alla vet att våra lokalkostnader ökar med det nya huset. Men bakgrunden till det är i första hand att vi ökar våra ytor och inte att de nya lokalerna är påtagligt dyra. Tidigare betalade vi i ca 2500 kr per m2 och år och nu har den kostnaden stigit till 2800 kr m2. Med tanke på att alla lokaler är ombyggda och stora delar helt nybyggda är det inte en orimlig ökning. Varje instutions lokalkostnad beräknas av fastighets- och serviceenheten genom tillämpning av en modell som tar hänsyn till en mängd olika faktorer, t ex städning, avskrivningar vid sidan av själva lokalytan. Den totala lokalkostnaden för fakulteten ligger på ca 68 miljoner per år. Grunden i lokalkostnadsmodellen är den s k enskilt förhyrda arean för varje institution, vilket i praktiken betyder den egna kontorsytan.

Budgeten för bygget har hållits relativt det påskrivna avtalet från 2016. Däremot gjordes flera förändringar under den långa projekteringsfasen fram till byggstart vilket påverkade budgeten. Inga nya kostnader har dock tillkommit för oss under arbetet, tvärtom har vi själva reducerat de investeringskostnader som beräknats och på det viset också kunnat hålla lokalkostnaden nere. Vi har återvänt möbler (en del av dessa kommer att rekonditioneras under våren), vi har kunnat köpa in AV-utrustning inom ramen för våra egna investeringsramar (vilket inte var planerat i projektet) och vi har lämnat ifrån oss ett antal m2 genom att avsäga oss språkskrapan. Däremot har vi under byggtiden haft kostnader för ytor och materiel vi inte kunnat utnyttja vilket vi nu diskuterar med universitetsledningen.

Förhoppningsvis kan vi nu lägga en tung tid bakom oss och vända ansiktet mot framtiden i ett ljust, öppet och välkomnande hus placerat i en tilltalande grön miljö. Jag har också nu varit dekan för Humanistisk fakultet i tre år, tre år som i stor utsträckning också präglats av byggprojektet och en försvagad ekonomi. Nu är byggprojektet i stort sett avslutat och ekonomin har genom hårt arbete vänt uppåt. Personligen ser jag därför fram emot en fortsatt dekanperiod som skall kunna präglas av utveckling och förnyelse i hela verksamheten.

I år är det av kalenderskäl lätt att få en lång sammanhängande helgledighet och jag vill verkigen understryka att den återhämtningen är något jag hoppas att alla prioriterar. Jag önskar också alla medarbetare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Jultallrik från 1973: ”Going home for Christmas!”

Publicerat

Öppet hus – i alla bemärkelser!

Nu har alla äntligen fått en smygtitt, en första koll på hur det nya huset och våra nya lokaler faktiskt tar sig ut. Onsdagen den 9 oktober på seneftermiddagen var det öppet hus på Humanisten. Plötsligt vimlade ett gäng upprymda humanister runt i nya huset. Kollade in om bokhyllorna fick plats på väggen, häpnade över ljuset i trapphallen, fick lite svindel från våning sex och ända ner i källaren, åkte i hissar med stränga röster och dubbla uppsättningar knappar samt beundrade hörsalar, case-salar och den fina teatersalen (black box) djupt inne i berget.

Jag är medveten om att de som kom och tittade var de som också var mest förväntansfulla, men jag hörde bara glada röster och positiva uttalanden. Faktum är att det är nu mindre än två månader kvar tills husets huvudentré åter öppnar, den 2 december (idag endast 52 dagar)! Planeringen för den stora invigningen den 24 april pågår också för fullt, liksom arbetet med Humanisten 2020 för att låta hela vårt första år vara ett smörgåsbord fyllt av humanioras alla bidrag och möjligheter.

Vi står i oktober inför det akademiska årets stora högtid, promoveringen den 18 oktober av alla nyblivna doktorer. Då kommer också våra båda hedersdoktorer Martin Bagge och Claes Eriksson att promoveras. I år är det min tur att medverka på podiet iklädd (varm!) dekan-kappa och vår promotor professor Åsa Arping ligger i hårdträning med sitt latin, likt alla andra i hennes sitaution!

Vi är många som nu ser fram emot att samla hela fakulteten under ett tak. För mig som dekan har det blivit allt mer påtagligt att det inte varit bra vare sig för medarbetare eller studenter att verksamheten varit så utspridd som den varit. Ingen skugga över tidigare beslut, allt rymdes inte här helt enkelt, men det blir en kvalitativ förbättring att ha tillgång till hela bredden i ett och samma hus. Det gäller både för studenterna och för oss som jobbar här. Huset är byggt för att släppa igenom människor, tankar och upplevelser; alltså genomskinligt, ljust och öppet. Låt oss försöka hålla fast vid den tanken även när vi börjar känna oss hemma!

De ekonomiska rapporterna i höst om utbildningsekonomin ger oss lite hopp inför framtiden. Lite fler studenter än tidigare och vi ser en lite bättre matchning mellan kostnader och intäkter. Det bådar gott. Och med ett nytt hus där hela fakultetens verksamhet ryms – som har generösa ytor för studier, samverkan, samtal och seminarier – tror jag att vi kan göra en riktig omstart för hela verksamheten.

Publicerat

Fakultetens visionsarbete drar igång – och nu väntar vi in ett nytt hus!

Sommarledigheterna är slut för de flesta och lokalerna börjar lite långsamt fyllas på med återvändande medarbetare. Snart stormar studenterna in, men vi har lite respit att förbereda oss och komma in i lunken igen. Själv är jag lite vill i tiden de första dagarna, men nu är det åter dags att passa mötestider, fatta beslut och göra planer.

Fakultetsstyrelsen och prefekterna hade tillsammans med fakultetsledningen ett internat på Stenungsbaden i veckan (20-21 aug). Vi diskuterade visionsarbete, långsiktiga strategier, RED19, verksamhetsplan och budgetarbete. Konstruktiva dagar tyckte jag, och mycket material och tankar att ta med sig inför hösten.

Göteborgs universitet har påbörjat arbetet med en ny Vision, ett lovande arbete som trycker på universitetets relevans, etiska avvägningar och kvalitet i forskning och utbildning. Det innebär också att vi nu står inför den sista verksamhetsplanen med Vision 2020 – nästa år skall allt vara uppfyllt! 🙂 Praktiskt innebär det att HP/VP denna gång egentligen inskränker sig till en VP 2020. En genomgång av nuvarande VP 2019 visar att en hel del är genomfört, annat är på god väg men några få saker behöver påbörjas under hösten och får kanske flytta med till 2020.

Inför inflyttningen i det nya huset och de stora förändringar det innebär behöver Humanistiska fakulteten dock en egen långsiktig vision och strategi att arbeta utifrån. Små beslut i allt från ekonomi till Twitter bör bottna i en strategi som pekar ut riktningen för utbildning, forskning och samverkan. I Stenungssund nämndes samhällsrelevans, synlighet, kvalitet och resursfördelning som centrala bitar i en strategi, medan ledord som ”Tala-Tänka-Minnas” eller ”Vad gör en människa?” kanske kan fånga fakultetens vetenskapliga identitet. Strategi och vision förutsätter varandra och det kreativa arbetet med att mejsla fram dessa kommer att starta direkt i höst.

Därutöver, i en parallell rörelse, kommer vi att ta fram en ”utbildningskatalog” som visar upp de möjligheter som finns hos oss, både för studenter, GU-kolleger och andra intresserade. En publikation som ligger på webben i hela sin bredd men som också finns att tillgå i handfast materiell pappersform att sätta i handen på den rådvilla.

Jag känner stor tillförsikt inför det här arbetsåret, men naturligtvis också en bävan inför de stora förändringar som inflyttning och invigning innebär. Det är dock avgörande att vi ser det nya huset som en möjlighet och använder den unika situation som det ger oss – trots att vi har fokus på att hantera knapphet i resurser och byggets störande effekter. Huset kan faktiskt nu ge oss en extra skjuts framåt, både som energitillskott och med en ny funktionalitet. Vi måste ta den.

Välkomna tillbaka till ett nytt arbetsår!