Publicerat

En svår höst med e-post-haveri och smittspridning

Hösten 2020 har inte varit någon av de lättare. Det är några veckor sedan jag updaterade bloggen och det primära skälet är att tiden inte räckt till.

Nu börjar e-post-haveriets konsekvenser minska i teknisk mening. Möjligheter att skicka och ta emot är åter för nästan alla, vi har fungerande funktionsbrevlådor och äldre e-post tuggar långsamt in i våra brevlådor. En del får oönskade effekter när återställningar sker i systemen med kastade mejl som dyker upp och utkast som försvinner. Som jag har sagt i olika sammanhang, det här tar tid och vi kan kallt räkna med problem året ut.

Den interna revisionsprocessen av e-post-haveriet, som inkluderar bedömningar av teknisk expertis, är på gång och jag uppfattar att vi kan få en redovisning inom några veckor. En större utredning där förtroendefrågorna och verksamhetens behov står i centrum är förutskickad och direktiv för det arbetet tas fram av en intern arbetsgrupp inom GU.

Jag har hört många medarbetare berätta om goda och konstruktiva samtal med IT-supporten. Själv har jag också haft sådana. Mitt i allt är det glädjande att arbetet med att ”sopa upp” på det individuella planet har skett i god anda. Men frågorna om vår digitala sårbarhet, om datasäkerhet, om datalagring och vår förmåga att stå emot externa digitala hot måste högre upp på den gemensamma agendan framöver. Sådant är lednings- och styrningsfrågor och kräver bra dialog mellan ansvariga chefer, forskande och undervisande kolleger och skickliga IT-proffs. Just nu pågår, i skuggan av covid-19 och e-post-haveriet, ett viktigt arbete med att ta fram säkra lösningar för datahantering. Läs mer här.

Tyvärr har smittspridningen av SARS-coV-2-viruset ökat kraftigt de senaste veckorna, och särskilt i vår del av landet. Storstadsregionerna är mer drabbade än områden med glesare befolkning. Nya lokala rekommendationer har utfärdats, du hittar dem här. Men framför allt måste vi nu återigen fundera på vad vi kan göra för att inte bli en del av smittspridningen. Det här är på allvar och vi måste hjälpas åt att ta ansvar för varandra och för de andra. Varje person kan göra något och det kan vara just det som bryter en smittkedja.

Som en del i att motverka smittspridningen fattade jag beslut den 4 november om att stänga entréerna på Humanisten och att endast ge plats i byggnaden för studenter och medarbetare från vår fakultet. Det var inte roligt men nödvändigt. Mängden studenter hade ökat vecka för vecka, i takt med att andra lokaler stängde sina dörrar, och särskilt efter de nya rekommendationerna. Därmed stängde också servicecenter Näckrosen. Det är en tillfällig lösning och hur länge det förblir på detta sätt beror på smittspridningen och på Folkhälsomyndighetens och smittskyddsläkarens kommande rekommendationer.

Det är november, en gråtrist och mörk månad. Men det är också en månad när vi kan förbereda jul och nyår, en viss ledighet hägrar och mörkret kommer att få ge vika för ljuset. Vi fick också i denna månad besked om att flera vaccin ganska snart är på väg att ut till dem som behöver. För vår egen del ser vi också en positiv utveckling i det att vi får fler studieplatser för 2021 och att allt fler presumtiva studenter söker till våra utbildningar.

’Cause nothin’ lasts forever, not even cold November rain, som Axl Rose i Guns N’ Roses sjunger. På återhörande och återseende – på zoom, teams, mejl och på avstånd! 🙂

Publicerat

E-post-haveri ställer till stora problem

Som de flesta medarbetare och studenter säkert noterat så fungerar inte e-posten vid Göteborgs universitet sedan den 18 september. En majoritet av medarbetarna har inte tillgång till sin inkorg, kan inte skicka eller ta emot mejl och kan inte heller se äldre mejlkonversationer. Detta gäller såväl enskilda lärare och forskare som funktionsadresser. Däremot är studentmejlen inte berörd. Självklart är detta mycket allvarligt – dels skadar det förtroendet internt och externt för universitetet, dels blir det kraftiga störningar i verksamheten då beslut, möten och aktiviteter inte kan genomföras på det sätt som tänkt, eller inte alls.

På medarbetarportalen uppdateras informationen kontinuerligt – ikväll strax efter klockan sju lades en längre text på både svenska och engelska upp som bekriver det som inträffat, samt vad universitetsledningen gjort för att hantera krisläget.

Felet har inte med migreringen av mejl, den nya webben eller det nya spamfiltret att göra. Inte heller finns något som tyder på extern attack eller påverkan. Arbetet med att lösa problemet har pågått sedan i fredags och en del har fått tillbaka e-posten men stabiliteten saknas. Använd därför sms, telefon, canvas, teams, messenger, twitter och andra alternativa kommunikationsvägar för att få kontakt.

Vår kansli-adress fungerar INTE och de flesta handläggares e-post är också ur funktion. Fakultetsledningen nås på sina respektive telefonnummer, liksom kanslichef. Situationen är mycket besvärlig, vi måste koncentrera oss på att hålla verksamheten flytande under de närmaste dagarna och skjuta upp den kommunikation som kan skjutas upp.

Håll er uppdaterade via driftinfo på medarbetarportalen!

Publicerat

Hösten närmar sig, men många ljuspunkter trots allt

Sommaren går nu över i hösttermin. Sensommaren har visserligen ännu mycket kvar att bjuda men de långa ledigheterna är över för denna gång. Tyvärr återkommer vi till verksamheten på ungefär samma villkor som vi lämnade den, alltså i huvudsak på distans. Den mer uttalade återgång till campusförlagda verksamhet under hösten som vi trodde oss se före midsommar hägrar därframme men har skjutits ytterligare lite längre fram. Så har också vår invigning och många av våra externa aktiviteter gentemot göteborgarna i allmänhet.

Men, det finns också många ljuspunkter. Hanteringen av vilken verksamhet som skall prioriteras på campus har gått smidigt och utfallet är rimligt. På måndag öppnar servicecenter i Humanisten för att ge möjlighet till bl a GU-kort för de allt fler studenter som sökt sig till oss. Antagningsstatistiken är klart positiv jämfört med tidigare år, och andelen genuint distansantagna är endast marginellt högre än tidigare år. Till det kan läggas att prognosen för år 2020 pekar på en viss överproduktion av HST (och det innan beslutet om att reducera våra HST genomförts) och på ett litet ekonomiskt plus.

Fakultetsstyrelsen beslutade i juni om fakultetens strategier för den närmast femårsperioden. Vi har därmed en riktning för verksamhetens utveckling. Mycket fokus ligger på att öka samarbetet och kontaktytorna både internt och externt samt att främja och bygga forsknings- och utbildningsmiljöer vars akademiska ambitioner och innehåll har en stark inre dragningskraft på presumtiva medarbetare och studenter. Under 2021 kommer vi också att använda en något mofidierad modell för resursfördelning av fakultetsmedel. Syftet är att ge långsiktiga och mer stabila planeringsförutsättningar för institutionerna än de hittills årligt beslutade principerna.

Vårt nya externa råd har träffats en gång (via zoom) och vi har ett nytt möte inplanerat som vi hoppas kan genomföras på plats. Rådets ledamöter (en plats vakant) behöver ju få vandra runt i vårt hus och se var verksamheten bedrivs. En av de saker som vi hoppas kunna diskutera med rådet är den alumnundersökning vi genomfört och som kommer att presenteras inom fakulteten under september. Frågor om hur vi bäst når ut med våra utbildningar men också om hur vi kan möta de behov som växlar i samhället är intressant att diskutera med rådet. Rådets ledamöter är i bokstavsordning: Stefan Gustavsson (näringspol chef Västsvenska Handelskammaren), Katti Hoflin (kulturchef VG-regionen), Susanne Rappmann (biskop, Gbg stift), Frida Röhl (konstnärlig ledare, Folkteatern) samt Hamid Zafar (barn- och utbildningschef, Mullsjö). Vi hoppas på ett rikt samarbete som kan ge inspiration åt båda hållen!

***

Nu närmar sig presidentvalet i USA, den 3 november står president Donald Trump mot demokraternas kandidat Joe Biden. I Sverige brukar intresset för amerikanska val vara stort och många är de seminarier och workshops som kommer att avhandla ämnet i höst. Förhoppningsvis också hos oss på Humfak. Under sommaren har jag läst boken ”How democracies die” (2018) av statsvetarna Steven Levitsky och Daniel Ziblatt. En viktig bok som jag varmt kan rekommendera. Boken är centrerad kring amerikansk politik och kring Donald Trumps utövande av presidentskapet. Den är dock fylld av jämförelser både historiskt och geografiskt som ger en god inblick inte bara i amerikansk politiks alla skrymslen och vrår utan också en utmärkt bas för en demokratidiskussion i bredare mening. Vad är det egentligen som utmärker demokratin? Och hur går det till när den reproducerar sig själv? Och när den inte gör det…

***

Detta om detta – fortfarande blommar rosorna utanför humanistiska biblioteket. Njut av sensommaren och ta in blomdoften medan vi har rosorna kvar. Allt har sin tid.

Publicerat

Sommaren blir inte som vanligt – håll i och håll ut.

Det sista ledningsrådet har genomförts, det sista fakultetsstyrelsesammanträdet, det sista sammanträdet med lärarförslagsnämnden och det sista prefektrådet likaså. Nu stundar helt enkelt sommaruppehåll vid Humanistiska fakulteten.

Men, vänta nu, inte riktigt. Det finns en grupp personer som fortsätter att zooma in och ut, det tycks vara både lärare och studenter, just det, det är årets sommarkurser! I år har fakulteten extra många kurser att erbjuda – allt från klimathistoria till ryska idag.

Dessutom är det många som under sommaren behöver planera och skapa förutsättningar för den terminsstart som inför höstterminen ser väldigt annorlunda ut. Men jag tror att det är extra viktigt i år att inte försöka kompensera osäkerheten med väldigt detaljerad planering långt i förväg. Risken är stor att allt måste tänkas om när vi väl är på plats igen.

Den här våren har varit något alldeles exceptionellt. Tack till alla er som gjort att verksamheten har fortsatt att fungera, tack till alla er som löst problem på daglig basis och tack till alla som stöttat varandra under den här tunga tiden.

En kollega gav mig en gång rådet när jag frågade hur man skulle ta sig an uppdraget som dekan att jag skulle ”springa rakt fram och ta det som det kommer”. Jag kanske inte riktigt har följt denna uppmaning, min kalender och jag är lite för goda vänner för det. Men i dagsläget skulle jag kanske vilja modifiera rådet till att vi behöver ”lunka på rakt fram och ta det som det kommer”. Självklart måste vi planera och skapa förutsättningar för en bra start i augusti redan nu, men jag tror att vi helt enkelt måste vara väldigt pragmatiska och inse att en pandemi är omöjlig att planera för.

Ett sjukdomsförlopp hos en känd sjukdom är ofta förutsägbart och obevekligt hos en individ, men när både antalet personer som drabbas ökar exponentiellt och dessutom sjukdomens förlopp från början är okänt – ja då hjälper det vare sig med excelark eller outlookalender. Mångfalden av effekter som covid-19 fört med sig är svår att redan idag förstå konsekvenserna av. Jag tror att sjukdomen och pandemin leder till policyförändringar i många länder och att den kommer att påverka t ex akademisk undervisning och kunskap. Men det är långsiktiga effekter som vi ännu inte ser.

För vår egen del avser vi att påbörja höstterminen på distans med några undantag. Dessa undantag beslutar prefekterna om i samråd med mig, och de olika momenten kommer att planeras in i lokalerna via campusservice Lorensberg. Systemet skall garantera att det går att upprätthålla fysisk distans och att det finns god tillgång till handtvätt överallt där studenter och lärare behöver vara för undervisning. Jag kan inte nog understryka hur viktigt det är med egenansvaret – att undvika smittspridning är absolut prioritet när vi genomför campusförlagda moment. Ansvaret ligger på oss alla i detta – studenter, lärare, administration, ledning och campus.

När detta skrivs är det nästan 30 grader i luften utanför Humanisten. Går vi en lika het sommar till mötes som den vi hade 2018? I så fall har vi definitivt fler saker att oroa oss för än Covid-19. Klimatförändringarna blir alltmer påtagliga även i vardagslivet och måste få konsekvenser för våra verksamheter. I höst kommer arbetet med koldioxidbudgetar att ta fart vid Göteborgs universitet. Klimatramverket innebär ett långsiktigt åtagande från universitet och högskolor för att nå det s k 1,5-gradersmålet. Som lärosäte har vi ett ansvar att just ”lyssna på forskarna” som Greta Thunberg säger, och sedan omsätta det vi hört i beslut och verksamhet.

Och, om vi skall hålla oss till vetenskap och beprövad erfarenhet så blir det en sommar med fysisk distans, handtvätt och resor inom Sverige. Och är man sjuk så håller man sig hemma. Jag tror det kan bli en annorlunda sommar, men också en ledighet med plats för reflektion och eftertanke, för samtal och fördjupning. Saker som lätt hamnar på undantag i ett snabbt snurrande ekorrhjul.

Ta hand om er och tvätta händerna så ses vi augusti!

Publicerat

April är den grymmaste månaden – men det är nu vi måste hålla ut

Våren, för att inte säga nästan försommaren, har kommit till Göteborg. Temperaturen närmar sig 20 grader på dagen, men de svala nätterna skvallrar om att det fortfarande är april. ”April is the cruellest month, breeding lilacs out of the dead land” skaldade T.S. Eliot i ”The Waste Land” för snart hundra år sedan och detta år 2020 är våren grym.

Många av oss har förlorat någon vi kände i Covid-19, någon som var en del av våra liv, eller känner någon som sörjer. Och vi måste alla utstå prövningen att inte träffa våra äldre släktingar och vänner, att inte fira bröllop, student, Valborg, midsommar, födelsedagar och inte ens kan vi samlas för begravning. Många av oss jobbar tidvis eller långsiktigt hemifrån. Det blir lite ensamt och trist av och till. De av våra medarbetare som veckopendlar är i allmänhet isolerade i sitt hem och helt avskurna från sin arbetsplats.

April är inte bara den grymmaste månaden utan också nu kanske den viktigaste för att förhindra att cov-sars-2-viruset sprids i en hastighet som sjukvården och våra äldre inte klarar. Mycket talar för att smittspridningen faktiskt har planat ut i Stockholm, men vi vet ännu inte var i utvecklingen Västra Götalandsregionen befinner sig. Det finns tecken på att även vi i denna del av Sverige ligger på en platå eftersom antalet nyinskrivna patienter till IVA med Covid-19 minskat de senaste dagarna och att inneliggande patienter sedan påsk stadigt ligger mellan 60 och 70 patienter per dag.* Om, säger om, det är så, då är vårt beteende i dessa dagar med sitt varma väder avgörande för att det antalet inte ökar igen.

Det finns inga genvägar. Och det finns inga undantag. Håll avstånd (1,5-2 meter från andra), tvätta händerna med tvål och vatten (eller handsprit om tvål och vatten inte finns tillgängligt) och alla med förkylningssymptom, feber eller sjukdomskänsla håller sig hemma tills det är över och ytterligare ett par dagar. Använd Folkhälsomyndighetens hemsida för att hålla dig uppdaterad, liksom universitetets egen s k coronasida.

På universitetetet och på vår fakultet har vi nu kommit in i ett nytt normalläge. Huset är öppet dagtid vilket underlättar för de studenter som numera får sin undervisning på distans att skapa studiero och disciplin för att slutföra sina kurser denna vårtermin. Disputationer skall också genomföras här digitalt i maj och juni men det är viktigt att det sker på ett sådant sätt att smitta inte kan spridas mellan människor. Vägledningar och hjälp finns att få via prefekter och vice-prefekter.

Varje vecka träffar jag via digitala kanaler övriga dekaner, rektor och ett stort antal personer från personalenheten, utbildningsenheten, säkerhetschef, jurist m fl för att dryfta frågor om hur vi bäst upprätthåller vår verksamhet i denna tid. Men vi har också nu börjat hantera frågor av mer normal karaktär som bibliotekskostnader för Open Access, JIGU-projekt och visionsarbetet för att nämna några. I någon mening är det faktiskt glädjande, vi är nu såpass väl organiserade för krisläget att verksamheten inte längre behöver vara helt i ”vänt-läge”.

Svårast är ju förstås planeringen inför hösten. Skall vi kunna öppna höstterminen som vi brukar med en blandning av campus och distanskurser, eller måste vi starta allt i ett digitalt mode? Ännu vet vi inte. Just nu bokar alla lokaler och planerar för en ”normal” termin, men samtidigt håller vi den digitala vägen öppen. Vi får leva i detta limbo ett tag till, tyvärr. Vad vi kan glädjas åt dock är att prognoserna för vårt utbildningsuppdrag under 2020 lovar gott, kanske t o m en överproduktion, och att söktrycket till våra utbildningar har ökat markant inför HT 2020!

Sommaren kommer med till visshet gränsande sannolikhet inte att kunna erbjuda oss lärare och forskare några konferensresor eller workshops. Sommaren kommer att bli som somrar är mest – regnig, solig och lite blåsig – men också utan Almedalsveckan, Summerburst och Gothia Cup. Men svårast denna sommar tycker jag det blir att inte kunna umgås på riktigt med föräldrar, barn och vänner. Trösten är att vi är ”in it together”. Ingen kommer undan och alla berörs. Vi måste hålla i och hålla ut nu. Det blir bättre sedan. Allt har sin tid. Men april är den grymmaste av månader.

  • Uppdatering 200428 Tyvärr har antalet inneliggande och nya IVA-vårdade i Västra Götaland fr o m den 23 april ökat något igen. Se vidare här.

Här nedan finns Folkhälsomyndighetens råd (som är att betrakta som regler) som de publiceras på myndighetens hemsida.

Publicerat

Covid-19 och påskledigheten – hur går vi vidare nu?

Göteborgs universitet är nu på väg in i en ny fas i vårt omställningsarbete på grund av det nya coronaviruset och sjukdomen Covid-19. Distansundervisning och hemarbete för den som kan är vad som gäller. Men den nya fasen innebär också att det vi sett som krisläge och undantag håller på att bli vårt nya normala. Flera kolleger kring mig har bekräftat just den känslan – att vi är nu i fas 2. Tyvärr innebär det inte att vi ännu ser något slut på det speciella tillstånd vi befinner oss i, men vi behöver istället allvarligt betänka hur vi på ett uthålligt sätt skall orka upprätthålla vårt arbete under ytterligare ett tiotal veckor. Minst.

Jag träffar prefekterna en gång i veckan tillsammans med pro- och vicedekaner och därutöver ses min egen ledningsgrupp. Men vi har tätare kontakt om något särskilt inträffar. Jag sitter också varje torsdag i extra ledningsråd tillsammans med rektor, säkerhetschef, övriga dekaner, överbilbliotikarie, vicerektorer och studentrepresentanter. All information förs därmed upp och ned via linjen. Jag kommunicerar allting av betydelse för verksamheten till prefekterna som för det vidare. På samma sätt för prefekter vidare problem och frågor till mig och övriga i fakultetsledningen. Och rektor och universitetsledningen kommunicerar å sin sida till oss dekaner precis som vi har möjlighet att ta upp för verksamheten avgörande frågor i detta läge.

Men det som saknas är förstås det vardagliga umgänget med arbetskamrater och kolleger. För att lite grand återskapa en arbetsgemenskap kommer nyhetsbrevet Humnytt under de närmaste veckorna att komma en gång i veckan och förmedla lite grand av vad som händer på fakulteten och i omvärlden. Här kan du läsa det Humnytt som kom förra veckan.

Det övergripande syftet med alla våra åtgärder avseende Covid-19 är att minska smittspridningen, platta ut kurvan och därmed minska trycket på sjukvården. Om man vill se saker och ting från den ljusare sidan så ser det lite grand ut som om det faktiskt är på väg att lyckas, antalet patienter som kräver intensivvård ligger stabilt över tid, behovet av nya IVA-platser är sannolikt marginellt enligt Folkhälsomyndigheten och flera andra sjukdomar (influensa, vinterkräksjuka) har slutat sprida sig flera veckor före det datum som är normalt för dessa säsongssjukdomar. Läs mer på Folkhälsomyndighetens hemsida, där finns möjlighet att klicka sig vidare till en bred palett av information. Via Folkhälsomyndigheten finns också information på andra språk än svenska. Lyssna/titta gärna på de dagliga presskonferenserna kl 14.00 (livesänds på SvT digitalt och kan ses i Play) och håll dig uppdaterad via Göteborgs universitets s k Coronasida.

Här kan du se en instruktionsfilm om vad det innebär att ”platta ut kurvan” som är det mantra som nästan alla aktörer i arbetet mot smittspridningen talar om.

Å ena sidan är vi nu långt ifrån varandra där vi sitter vid våra olika hemarbetsplatser och å den andra sidan är vi också gemensamt utsatta för en enormt snabb förändring där beslut måste fattas både snabbt och utan djupare konsekvensanalys. Just nu är t ex alla fakulteter inne i en dialog med universitetsledning kring ett eventuellt ökat uppdrag mot bakgrund av situationen på arbetsmarknaden post-corona. Det är beslut som vi varit tvungna att ta fram på kort tid och med skakiga underlag – men vi gör vårt bästa och nyttjar den kompetens som finns inom verksamheten.

Men det är klart att detta sliter på oss alla. Att arbeta ensam, att inte se slutet på situationen och att tampas med tekniska lösningar och tillfälliga arbetsplatser vecka ut och vecka in sliter. Minsta sak kräver ett beslut, det som gått på rutin kräver nu plötligt analys. Varje gång. Att se hur kolleger kämpar, lyckas, delar med sig, löser problem och hanterar osäkerhet är naturligtvis en glädje – men vi inser också alla att hela situationen tär på oss. Om du känner att situationen håller på att bli ohållbar – kontakta din chef för ett samtal! Samma sak om du själv eller någon anhörig drabbas av covid-19 och du har behov att samtala om din arbetssituation. Du har också alltid möjlighet att använda dig av företagshälsan om arbetssituationen påverkar dig negativt.

Eftersom situationen tär på oss alla är det så oerhört viktigt att nu ta vara på den ledighet som påsken erbjuder! Använd påskdagarna till återhämtning. Om du inte kan resa dit du brukar så gör stadsutflykter med eget fika, cykla eller ta promenader i alla de vidsträckta grönområden som omger Göteborg. Det är ändå en glädje att våren är här och ljuset gör den sociala distanseringen lite lättare att uthärda.

Jag önskar alla en – trots allt – glad påsk!

Påskägg.
Publicerat

Ytterligare information kring Humanistiska fakultetens verksamhet, avseende Covid-19

Göteborgs universitet går nu som helhet över till distansutbildning och det är nog bäst att kallt räkna med att denna situation kommer att gälla under resten av vårterminen. Inom humanistiska fakulteten har övergången generellt sett gått bra. Väldigt många interna möten är inställda men många genomförs också digitalt, eller med en blandning av digitalt och fysisk närvaro.

Det är tyst och ganska stillsamt i vårt nya fina hus idag. Självklart är det en sorg att inte kunna genomföra vår officiella invigning och det intensiva program som arbetsgruppen Humanisten 2020 planerat för i närmare ett år. Invigningen och flera andra arrangemang är dock endast framskjutna och våra planer nu är att flytta många av de arrangemang vi planerat för till en senare tidpunkt. Vi vet ännu inte hur den här krisen kommer att påverka vare sig vår arbetssituation på längre sikt eller förutsättningarna för våra utbildningar. Men det är väldigt viktigt att fortsätta planera verksamheten framåt, den här perioden kommer att vara över en vacker dag. Och då skall vi vara förberedda.

För min egen del innebär situationen en hel del inställda möten, en helt inställd konferensresa men också en helt ny prioriteringsordning för mina arbetsdagar. Jag har också blivit betydligt mer van vid digitala möten – både för min egen del och vänjer mig vid andra som deltar på det sättet. Än så länge har den digitala infrastrukturen hållit för trycket (tack för det GU!) och många medarbetare har kanske för första gången fått ge sig i kast med digitala mötesverktyg och i undervisningen. Det är något vi kommer att ha stor glädje av framgent.

Som dekan deltar jag i veckovisa (torsdagar) krishanteringsråd och ledningsråd med rektor och övriga dekaner. Jag håller också veckovisa krishanteringsmöten med prefekter och ledningsgrupp inom fakulteten. Mötena syftar i första hand till att ta upp problem av generell natur som vi försöker hitta lösningar på, men är också viktiga informationsspridare. Tänk därför alltid på att höra av dig till din chef om du har frågor kring den här speciella situationen – vi strävar efter att använda linjen i organisationen för att försäkra oss om att korrekt information kommer ut och att relevanta problem lyfts till rätt nivå.

Konsultera också ofta Göteborgs universitets corona-sida som uppdateras med ojämna mellanrum men också medarbetarportalens information där det finns relevanta nyheter om vilka konsekvenser Covid-19 får för vår verksamhet som helhet. Det var t ex premiär för online-disputation häromdagen, professor Henrik Zetterberg berättar om hur viruset har påverkat hans forskning och du får stöd och råd om hur du hanterar digitalt hemarbete på bästa sätt.

Som tidigare gäller att det vi gör det gör vi för att minska hastigheten på smittspridningen. Det absolut viktigaste vi kan göra för att nå detta mål är att STANNA HEMMA NÄR DU ÄR SJUK och två dagar till efter att du blivit frisk samt TVÄTTA HÄNDERNA OFTA.

Folkhälsomyndigheten tillhandahåller också information på andra språk.

Vi behöver framför allt skydda de äldre (70+) som är sårbara för smittan på ett sätt som yngre generellt sett inte är. Allmänt behöver vi hålla social distans till varandra, men försöka att inte låta den distansen överföras på relationerna. Nu om någonsin är det viktigt att upprätthålla arbetsgemenskap (fika på zoom, skicka uppmuntrande mejl) och att höra av sig både till äldre anhöriga och andra vänner!

….och glöm inte att tvätta händerna…

Information från Folkhälsomyndigheten.
Publicerat

Information om Humanistiska Fakultetens krishantering med anledning av Covid-19

På humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet arbetar vi kontinuerligt för att upprätthålla verksamheten på en rimlig nivå, med hjälp av riskbedömningar och med ledning av Göteborgs universitets krisledningsgrupp som leds av säkerhetschef Jörgen Svensson. Som dekan deltar jag i krislednings- och informationsmöten, tar del av och söker information via andra myndigheter samt står i daglig kontakt med prefekter och övrig fakultetsledning vid vår fakultet. Vi gör tillsammans vårt absolut bästa för att hantera situationen, men vi är också beroende av att var och en tar ett individuellt ansvar för att hindra smittspridningen. Där är de enkla reglerna de viktigaste: Tvätta händerna, hosta i armvecket, stanna hemma när du är sjuk, håll avstånd, belasta inte sjukvården med enklare åkommor, avstå från besök hos äldre släktingar och vänner.

Det finns självklart många frågor kring den nuvarande situationen i Sverige. Vi är i ett läge där det nu sannolikt finns en spridning i befolkningen av det nya corona-viruset Covid-19. Innehållet i den här texten baserar jag på information från Folkhälsomyndigheten, både hemsida och presskonferenser, samt legitimerad medicinsk expertis som uttalat sig i olika medier (t ex professorer i smittskydd och virologi). Kunskapen om viruset är generellt låg eftersom det är nytt, jag har gjort mitt bästa att sammanfatta det som framförts via trovärdiga källor.

I den första fasen var de sjuka antingen personer som smittats i de riskområden som utpekats, främst Italien, eller personer som i sin tur smittats direkt av dessa resenärer. Men idag finns ett antal personer där det är oklart hur de smittats. Det innebär att det finns stor risk för bred spridning i befolkningen.

Risken med det nya coronaviruset är att ingen är immun vilket innebär att alla kan bli sjuka och att det inte finns någon ”barriär” där viruset stannar upp eftersom det råkar på personer med immunitet. Särskilt de äldre och särskilt de med underliggande sjukdomar i hjärta och kärl samt de med diabetes eller cancer är mycket sårbara för viruset. Om många människor blir sjuka på kort tid blir sjukvården överbelastad och alla de som behöver intensivvård kan inte få den mest effektiva behandlingen.

En bedömning från flera epidemiologer är att spridningen kommer att fortsätta 2-3 månader och klinga av framåt sommaren, men kanske återkomma i mindre omfattning igen under hösten. Men det är bara en bedömning.

Syftet med omställningen av vår verksamhet nu är att förhindra smittspridning för att minska takten i smittspridningen och därmed skydda de mest sårbara i samhället.

Det finns idag inga tecken på att universitet och högskolor kommer att stänga. Vi arbetar istället nu med att dels ställa om verksamheten för att anpassa den efter den aktuella situationen, dels med planering för att upprätthålla prioriterade funktioner om ytterligare restriktioner eller stora sjukdomsutbrott skulle inträffa.

Grundregeln avseende tentamina, undervisning och arrangemang är att minska smittspridning. Campusundervisning kan därför ersättas med digitala lösningar men också andra lösningar som uppfyller målet att att minimera den fysiska kontakten med personer som kan vara smittade av Covid-19. Lösningarna kommer att bli olika eftersom våra verksamheter har olika förutsättningar. Mest problematiskt ur smittspridningssynpunkt är tillfällen när många människor vid ett tillfälle – inomhus och under längre tid – samlas från olika delar av landet (eller internationellt) för ett arrangemang och sedan återvänder hem. Om någon är smittad i en sådan grupp kan spridningen bli mycket snabb i breda grupper på många olika ställen.

Följ kontinuerligt uppdateringarna på corona-sidan på GU: https://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/coronaviruset

Jag uppmanar också alla medarbetare och studenter att följa regeringens och folkhälsomyndighetens presskonferenser och rapporter via trovärdiga medier. Tyvärr cirkulerar en hel del desinformation och konspirationsteorier. Försäkra dig om att de uppgifter du tar del av eller vidarebefordrar kommer från trovärdiga källor och avstå från att sprida obekräftade uppgifter.

Vänd dig alltid till närmaste chef (medarbetare) eller till kursansvarig (student) med frågor som rör verksamhetens omställning.

…och, tvätta händerna!


Publicerat

Pengar i balans och gemensamma strategier – nödvändigt för att utvecklas

Humanistiska fakultetens bokslut för 2019 hamnade på ett underskott om ca 15 miljoner kronor. Det är en stark förbättring jämfört med 2018 då vi gick ca 33 miljoner back och 2017 då vi gick ca 44 miljoner back. Resultatet har inte kommit av sig självt. Tvärtom så har arbetet med att stärka vår ekonomi pågått intensivt i snart tre år nu. Och det har gett resultat. Insatsen är kollektiv och arbetet har bedrivits på alla nivåer.

Universitetsstyrelsen har också beviljat fakulteten ett extra tillskott till utbildningsbudgeten på 10 miljoner kronor per år under tre år (2021-2023) mot bakgrund av de påfrestningar utbildningen haft att tampas med under de senaste åren. Vi måste dock släppa ifrån oss 50 HST för omfördelning bland andra fakulteter. Beslutet har föregåtts av ett flertal möten och rapporter mellan fakultets- och univeristetsledning i syfte att försäkra sig om att tillskottet kan användas konsturktivt. Syftet med tillskottet är att underlätta omställningen av verksamheten så att fakulteten får en budget i balans. Målet är att vi skall nå vårt utbildningsuppdrag fullt ut och kunna fortsätta att hålla uppe vår prestationsgrad så att studentersättningen inte sjunker.

Och då är det väldigt bra att vi kunnat anta fler studenter till vårterminen än tidigare och att allt fler har sökt våra utbildningar. För att på ett långsiktigt sätt säkra vår ekonomi måste vi ha utbildningar som är attraktiva, högklassiga och pedagogiskt välfungerande. Nu börjar en ny ansökningsperiod och vi håller tummarna för att utvecklingen skall fortsätta i samma positiva riktning. Vi har nu också en utbildningskatalog i papper att dela ut, vi har haft en besöksdag på Humanisten (10 mars) och vi har ett pågående aktivt utåtriktat arbete för att nå presumtiva studenter.

Vi behöver nu ta itu med de långsiktiga strategierna för att bibehålla vår höga kvalitet på forskning och utbildning. Och vid fakultetsstyrelsens senaste sammanträde diskuterade vi ett utkast till fakultetens strategidokument för de närmast fem åren och det underlaget går nu ut på beredning inför ett beslut i fakultetsstyrelsen under våren. På samma sätt arbetar styrelsen med en ny resursfördelningsmodell för fakultetsanslaget, ett komplicerat arbete eftersom konsekvenserna av en ny modell behöver relateras till vår egen ekonomiska situation, våra önskemål om verksamhetens riktning, universitetets fördelningsprinciper och de förändringar som sannolikt följer av ett nytt lärartidsavtal.

Jag ser att det fortfarande är många småsaker som fortfarande behöver ordnas i huset men jag ser också helt nya nätverk och nya samarbeten växa fram inom forskning och utbildning. Det är til syvend og sidst våra utbildnings- och forskningsmiljöers styrka som avgör om vår verksamhet skall klara att ställa om till nya förutsättningar och samtidigt utveckla sin särart och sin kvalitet.

Publicerat

Humanioras plikt och vikt inför 2020-talet

På Trettondagsafton den 5 januari skrev jag och dekanen för humanistisk och teologisk fakultet i Lund Johannes Persson en debattartikel i GP där vi argumenterade för en stark och ny forskningssatsning på humanistisk forskning i syfte att skapa breda teoretiska plattformar och starkare incitament för samarbete både inom humaniora och mellan humaniora och andra vetenskapsområden. Humaniora är en nödvändighet, menar vi, om de problem och svårigheter som återfinns såväl på mikronivå i vårt eget samhälle som på den globala nivån skall kunna hanteras. Men en försvinnande liten del av den statliga forskningsfinansieringen landar i humanistiskt inriktade verksamheter, något som på lång sikt riskerar både att försämra samhällets motståndskraft vid kris och oro men också utarma själva kunskapsbasen för samhällsutvecklingen.

Inför det nya decenniet krävs verkligen en förnyad kamp för kunskap och för kunskapens roll i samhällsutvecklingen. När anekdoter och åsikter jämställs med verifierad kunskap i samhällsdebatten eller när dramatiken i en medieberättelse är viktigare än sanningshalten, ja då behövs vi. När källkritiken brister eftersom många hellre blir smekta medhårs än får sina fördomar ifrågasatta och när längtan efter den homogena nationella gemenskap som aldrig funnits växer sig politiskt stark, ja då behövs vi. Man får gärna kalla oss tråkiga, men då står vi ändå där med våra ”å ena sidan och å andra sidan” eller ”det beror på hur man menar” och gör tillvaron komplicerad. Det är en del av vårt jobb. Då är det lite symboliskt att just detta första år av 20-talet så samlas vi alla i ett och samma hus, och vilket härligt hus se’n… Här kan vi – med viss distans och i ett flödande klart ljus – analysera och diskutera samhällsutvecklingen, men också bjuda in till samtal, studier och fördjupning inom ett brett humanistiskt område.

För mig personligen innebär också det nya året och det nya decenniet att jag går in i den andra fasen av mitt dekanskap. För tre år sedan tillträdde jag som dekan för Humanistisk fakultet och jag kan verkligen inte säga att jag visste vad som väntade 🙂 Nu har jag blivit varm i kläderna, för att inte säga hemtam, på fakulteten och ser fram emot de kommande tre åren med stor glädje och tillförsikt. Kanske kan vi nu (äntligen) få gå över i en fas där vi aktivt förvaltar och utvecklar våra styrkor och utröner hur den kan tas tillvara i vår nya miljö.

Varmt välkomna tillbaka till ett nytt verksamhetsår och till vårt nya intellektuella hem.