Publicerat

Översyn av resurser för olika utbildningsplatser vid universitetet är på väg

I Göteborgs universitets tertialrapport för perioden januari-april 2022 kan man roa sig med att räkna ut hur många kronor varje helårsstudieplats vid varje enskild fakultet får kosta i genomsnitt. En jämförelse ger vid handen att Humanistiska fakultetens platser har minst resurser att använda medan de fakulteter som representerar naturvetenskapliga eller medicinska vetenskaper har ungefär dubbelt så mycket per plats i genomsnitt att spendera. Där vår fakultet har drygt 50 000 kr att använda per plats har de fakulteter som har mest närmare 100 000 kr till sitt förfogande.

Nu är dessa summor genomsnittliga och gäller inte alla utbildningar och inte alla platser på de olika fakulteterna. Men de visar vilka olika världar vi lever i. Skillnader som en gång för länge sedan hade en materiell grund i meningen att vissa vetenskaper behövde apparater, djur, infrastruktur och laboratorier medan andra vetenskaper primärt sysselsatte sig med att läsa och skriva, kanske också räkna lite. Dock är ju dessa skillnader med digitaliseringen och den pedagogiska utvecklingen numera obsoleta, inte helt och hållet men till stor del. Humanistisk fakultet investerar i språklaboratorier, AI, digital infrastruktur och video medan medicin inte har samma behov av extra resurser utan t ex kan göra digitala obduktioner och analyser eller använda nationellt samordnad datorkraft för att genomföra undersökningar. Resursbehoven följer helt enkelt inte alls fakultetsgränserna. Och självklart har varje fakultet en blandning av s k prislappar, inte bara en sorts platser.

Vid Humanistisk fakultet genomförde vi en översyn över kurser och program för att hitta rätt mix av prislappar, dock under ett och samma takbelopp. Vi ansökte om och fick ett ändrat uppdrag som bättre speglade den mix av kurser vi faktiskt ger, men vi fick då också sänka det antal platser totalt som vi kunde ta på oss som uppdrag. De platser som fick mer fick helt enkelt hanteras genom att dra ned på antalet platser totalt. Eftersom detta arbete genomfördes inom varje institution uppkom inte någon konkurrenssituation mellan fakultetens institutioner. Men som fakultet behöver vi fylla på med antal platser, något som jag och vice-dekan för utbildning arbetar för i alla de forum där vi är aktiva inom universitetet.

I juni fattade fakultetsstyrelsen beslut om att från och med 2023 låta institutionerna omfördela platser inom sig när ledningen ser att vissa utbildningar sviktar och/eller andra ökar. Det ger varje institutionsledning större möjligheter och ökat ansvar för att balansera verksamheten och skapa längre planeringsperioder.

Men ännu viktigare framåt är att det arbete som vår fakultet gjort under 2019-2021 med att se över alla kurser och program med avsikt att ge dem ”rätt” prislapp nu också initierats över hela universitetet. Det innebär på längre sikt att resurser och förutsättningar för våra utbildningsplatser kan jämnas ut mellan fakulteterna och spegla innehållet i kurser och program i större utsträckning än idag. Jag tror att det kommer att betyda mycket för att vi skall kunna se gemensamma möjligheter och svårigheter vid hela universitetet, oavsett fakultetstillhörighet.

Med dessa hoppingivande rader önskar jag alla medarbetare vid fakulteten en riktig fin sommar, med mycket ledighet och vila. Så ses vi för nya tag i augusti!

Publicerat

Nytt resursfördelningssystem utreds – sannolikt större fokus på förutsättningar för forskning och utbildning

Jag kan i dag lämna besked om att regeringen under 2017 kommer att tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag till ett nytt system för styrning och resurstilldelning. Utredningen bör omfatta resurser till såväl högre utbildning som forskning samt utbildning på forskarnivå.

Så skriver ministern för Högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet i tisdags. I artikeln framgår inga konkreta direktiv för en utredning eller vilket tidsperspektiv förändringen har. Att systemet behöver ses över har nog varit en uppfattning på många nivåer inom universitet- och högskolesektorn men vi har också anpassat oss efter ett system som varit i funktion i mer än två decennier. Att förändra kräver omprioriteringar och kommer förstås att vara jobbig, samtidigt tror jag att en förändring syftar till att ge bättre förutsättningar för akademisk frihet och möjlighet till pedagogisk utveckling.

Några nyckelfraser i artikeln förtjänar att lyftas fram.

  1. Ministern skriver att systemet skall gälla både utbildning och forskning. I min värld är detta en antydan om att de två fördelningarna kan komma att slås samman och därmed ge universiteten och högskolorna friare händer att fördela pengar mellan forskning, forskarutbildning och grund- och avancerad nivå. Många samarbeten inom utbildningarna skulle kunna underlättas på det sättet samtidigt som det gäller att vara vaksam på att vare sig forskningstiden eller utvecklingsarbetet inom utbildningen hamnar i strykklass.
  2. Tilldelningen skall också ta hänsyn till uppgiften att samverka med det omgivande samhället. Jag har skrivit om det flera gånger tidigare, jag är helt övertygad om att samverkansuppgiften kommer att bli en allt tyngre del av universitets- och högskolors arbete och att den också kommer att bli allt viktigare för utvärderingen av hur akademin klarar sin roll som en plats för kunskap, kreativitet, bildning och kompetens. Personligen tror jag att tiden är förbi när de tre uppgifterna (utbildning, forskning, samverkan) kunde skiljas åt på det sätt som varit fallet under en lång följd av år. Var sig i våra mål, planer, verksamhet eller resursfördelning kommer vi att kunna säga att vi gör det ena eller andra – vi måste hitta en helhet.
  3. Ministern påpekar att det gamla systemet tillgodoser behovet av ”tillitsstyrning” men att den stora decentraliseringen också att ”det har framförts kritik” mot oförmåga att dimensionera utbildningarna efter behoven i samhället. Riktigt vad som kommer ur den här tankefiguren är svårt att säga, för vår del har ju snarast ökade platser lett till för få sökande per plats och därmed avhopp och problem att fullfölja utbildningarna även för dem som är kvar. Min gissning är att professionsutbildningarna kommer att få ökad tilldelning på ett eller annat sätt. Någon ökad detaljstyrning tycks inte alls ligga i luften. Men osvuret är bäst.
  4. I artikeln påpekas också att vissa universitet och högskolor samlar på sig stora myndighetskapital, här tror jag att vi ser en hint om att de mindre högskolorna kommer att få en större andel av medlen än tidigare. I samma andetag skriver ministern också att jämställdhet och forskarutbildning har påverkats negativt – här tolkar jag budskapet som att de stora excellenssatsningarna inte varit bra för vare sig återväxten inom ämnena eller för jämställdheten inom akademin. Att frågor om jämställdhet kommer att vägas in i resursfördelningen har ministern uttryckt vid andra tillfällen, och forskarutbildningen är central för att skapa återväxt i forskning och utbildning. Sannolikt får fler lärosäten examinera doktorer och sannolikt blir jämställdhetsindikatorer viktiga parametrar för åtminstone vissa delar av tilldelningssystemet.

Sammantaget tror jag att resultaten från både den s k ledningsutredningen och utredningen om karriärvägar kommer att vävas in i direktiven till den nya utredningen. Fokus på förekomst av strategisk planering, transparenta och tryggare anställningssystem, jämställdhetsintegrering och samverkan leder till att förutsättningarna för forskning och utbildning kommer att vara centrala parametrar i den kommande modellen för resurstilldelning. Och pengarna kommer att fördelas över alla lärosäten och sannolikt i en enda pott. Det är min lilla klärvoajanta gissning.

Hoppas att alla får en fin adventstid och har lite tid att både äta och baka lite pepparkakor samt förbereda de stora helgerna som snart står för dörren.

Glöm inte fakultetens gemensamma Luciafirande (i entrén från Sprängkullsgatan 19) kl 16.00 den 13 december då vi också delar ut fakultetens pedagogiska pris! Välkomna då!