Kategori: Allmänt

Med start den förste januari 2017 är jag av rektor utsedd till uppdraget att vara dekan för humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet och lämnar därmed mitt uppdrag som prodekan på samhällsvetenskapliga fakulteten.

Jag vill därför passa på att tacka alla medarbetare på samhällsvetenskapliga fakulteten för det stöd som jag fått i arbetet som prodekan under nu fyra och ett halvt år. Mitt arbetsuppgifter har kretsat kring forskning och utbildning på forskarnivå, och sammanträdena med Beredningen för forskning och utbildning på forskarnivå (BFF) har alltid varit lika stimulerande. Men även kommunikationsfrågor och ekonomiska frågor har tagit en stor del av min arbetstid i anspråk. Som vice ordförande i både Lärarförslagsnämnd och fakultetsstyrelse har jag fått insikt och kunskap om i stort sett alla frågor som berör styrningen av fakultetens verksamhet.

När jag påbörjade uppdraget den förste juli 2012 kände jag mig väldigt oförberedd, och inte så lite orolig för vad som egentligen förväntades av en person på en sådan post. Jag skall inte sticka under stol med att uppdraget periodvis varit tungt och att det funnits dagar när jag misströstat inför möjligheterna att förändra och utveckla verksamheten. Men jag ångrar inte en sekund att jag åtog mig att vara prodekan för denna mångfacetterade och framstående akademiska miljö som är vår fakultet. Det är en erfarenhet jag unnar många fler att få del av! När jag nu övergår till att vara dekan för humanistisk fakultet bär jag många goda erfarenheter med mig dit, och hoppas så småningom kunna bära med mig också goda erfarenheter tillbaka till statsvetenskapliga institutionen och till samhällsvetenskapliga fakulteten när uppdraget är avslutat.

Under den här perioden har vi arbetat fram två nya fakultetsgemensamma kurser på forskarnivå (även om den ena inte startat ännu) och vi har gemensamt i BFF gått igenom fakultetens alla forskarutbildningsämnen för att granska och värdera olika sätt att säkra kvaliteten i utbildningen på forskarnivå. Fakulteten har sjösatt ett nytt system för resursfördelning avseende resurser för forskning, ett system som möjliggör framtida förändring inom och mellan institutionerna och som inte reproducerar gamla hierarkier. Vi har utvecklat våra kontaktytor med allmänheten genom hearings och seminarier, satsat på att rekrytera internationellt genom de särskilda forskar- och professorsprogram som erbjuds. Och, sist men inte minst, har vi arbetat fram och beslutat om en policy och handläggningsordning för inrättande och finansiering av samhällsvetenskaplig forsknings infrastruktur.

Jag ser fram emot att på humanistisk fakultet få bidra med det jag kan och att få odla andra delar av min akademiska profil än hittills, att få anstränga mig för att förstå nya mönster och ordningar och över att få nya medarbetare att bolla frågor och svar med.

På återseende framöver!

Och ett riktigt Gott Nytt År 2017 önskar Marie

 

En ny fördelningsmodell för fakultetsmedel, nya utbildningsprogram på gång, ny Torgny Segerstedt-professor, ny gemensam kurs på forskarutbildningen, V-dem som lärosätesgemensam infrastruktur, ja listan över nyheter och förändringar inom fakulteten kan (som alltid) göras lång. Alla protokoll från fakultetsstyrelsen finns tillgängliga här. (Endast för anställda) Och i och med juni månads utgång tackar vi den avgående fakultetsstyrelsen för deras arbete och välkomnar in en ”nygammal”, och något utökad, styrelse för en ny mandatperiod. Information om valet hittar du här. (Endast för anställda)

Mycket av det gemensamma fakultetsarbetet handlar om ärenden som kan tyckas små – utnämningar, nomineringar, rangordningar och beredningar av olika slag – men i det långa loppet är det alla dessa små beslut som är med och formar vår verksamhet. Ibland får jag förmånen att vara med om större förändringar, t ex den nya fördelningsmodellen för fakultetsmedel som vi arbetat med i två år innan beslutet kom på plats. Den nya modellen är enklare och rakare än den tidigare. Modellen lägger framförallt vikt vid akademiska prestationer, i kollektiv form – alltså att vi publicerar och forskar samt på vår forskarutbildning. Förändringar skapar alltid en viss oro, men som forskare och lärare inom en akademi är vi sällsynt väl lämpade att hantera sådant. Våra forskningsfält och våra utbildningar kräver att vi aldrig stannar upp och nöjer oss med det som fungerade bra i fjol. Nyfikenhet på det som är nytt och annorlunda är essensen i vår verksamhet.

Inför hösten startar vi åter arbetet med en kommunikationsplan inom fakulteten – vetenskap, forskning och utbildning kräver en tät och naturlig relation till kommunikationsarbete. Många är intresserade av vad vi har att säga och vi själva är intresserade av att berätta om vad vi gör och vad vi kan bidra med. Men nya individualiserade mediekanaler och nya medievanor kräver också att vi inom universitetet förstår bättre och kan använda kommunikation mer mångsidigt. Hur förhåller vi oss t ex till digitaliseringen av information? Till forskare/lärares individuella plattformar på sociala medier? Till olika enheters krav och förväntningar på stöd i kommunikationsarbete? Till externa aktörers förväntningar på svar och medverkan i nya medier? Jag frågar mig också vilken roll denna blogg fyller i kommunikationsarbetet – hör gärna av er kring det!

För mig personligen har vårvintern varit tung då jag varit (och fortfarande är) delvis sjukskriven för utmattningssymptom. Under våren har jag ägnat mig åt rehabilitering parallellt med successiv återgång i arbete och det har varit lyckosamt. Jag planerar att återkomma på heltid fr o m den 1 september.

Jag önskar alla en riktigt vilsam, avkopplande och återhämtande sommar! Själv kommer jag att läsa många böcker och rekommenderar därför gärna ”Haren med bärnstensögon” av Edmund de Waal. Eller vad som helst av Kjell Westö.

 

 

Tradionellt har sommarmånaderna varit inte bara tid för återhämtning för många lärare/forskare utan också en tid när man skriva färdigt den där artikeln som legat ett tag eller i lugn och ro få fila på de där seminarieuppgifterna som man kanske använt en termin för länge för att det skall kännas riktigt bra. Men åtminstone de jag pratar med vittnar om en förändring där arbetsveckorna under sommaren blir alltmer ianspråkstagna för tidigt inplanerade och nödvändiga åtaganden – konferenser, sammanträden och workshops hamnar ”i sommar” eftersom tiden sept-maj är så extremt pressad. Det är oroande. Mycket oroande.

Arbetet som lärare/forskare inom högskolan är ett kreativt arbete, det tillhör en sfär av yrken som kräver mycket stor förmåga att hålla sig inläst, uppdaterad och aktiv inom såväl pedagogiska och ämnesspecfika områden. För många var sommarveckorna (den del som inte är ren semester) en möjlighet att skapa det andrum som krävs för att hålla hög kvalitet på forskning och utbildning – läsa, fortbilda sig, reflektera, utveckla, fördjupa i ett litet lägre tempo än det som de flesta av oss håller under terminstid. Den möjligheten är värdefull och måste värnas.

Vi har alla ett ansvar i att inte pressa ut fler undervisningstimmar ur redan tyngda lärare eller fler forskningsansökningar ur redan splittrade forskare. Den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet är nationellt en mycket framgångsrik fakultet både avseende utbildningarnas och forskningens kvalitet och omfattning. För att fortsätta vara det måste vi värna kreativiteten och lusten att fortsätta utvecklas. Vid några institutioner har tiden för kompetensutveckling inom anställningen ökats, andra har valt att lägga extra-timmar på kursutveckling och åter andra avsätter ekonomiska resurser för att skriva ansökningar eller meritera sig. Det finns olika vägar som passar olika bra i skilda miljöer.

Förmågan att genomföra forskning och utbildning på toppnivå kräver att vi diskuterar vilka kollektiva förväntningar vi ger uttryck för, att vi strävar efter en ökad pluralism på alla nivåer och inom alla fält – men har ett gemensamt fokus på att hålla verkligt hög kvalitet på allt vad vi gör och på att nå ut i samhället med våra resurser och vår kunskap.

Nu är det semester för de allra flesta och jag önskar alla en reell möjlighet till verklig re-kreation (åter-skapelse) av våra förmågor och vår kraft.

För den som vill ha något akademiskt att läsa i hängmattan kan jag rekommendera Anna Peixotos avhandling i sociologi ”De mest lämpade” som handlar om vilka processer som avgör om presumtiva forskare också får möjlighet att verkligen bli forskare. Ett tema som vi kommer att ta upp i höst när frågan om social snedrekrytering på doktorandnivå skall utredas.

För den som kanske vill läsa något mer lättsamt måste jag säga att den bästa deckaren jag läst på oändligt länge var ”Mannen från Albanien” av Magnus Montelius. Alla samhällsvetenskapligt intresserade torde ha intresse av handlingen, och den är mycket välskriven och väldisponerad. Recension kan läsas här.

Trevlig sommar och av- och nedkopplad semester!

 

Året som gått har varit omtumlande organisatoriskt för hela fakulteten, inga frågor har varit lätta och de gamla svaren har fått omprövas. Som nya dekaner har vi – liksom alla ni – kastats in i en snabb omvandlingsprocess som först så småningom klarnat.

Bloggen skall vara en plats för tankegångar och idéer för hur fakulteten kan utvecklas och byggas starkare som forsknings- och utbildningsorganisation.  Bloggen ersätter på inget vis den nya beredningsorganisationen eller inskränker styrelsens, ledningsgruppens eller dekanernas beslutsmöjligheter. Men den blir en öppning för dialog kring fakultetens verksamhet, den blir ett forum för att pröva formuleringen av långsiktiga mål och idéer kring hur forskning och utbildning bör utformas framöver och den blir en plats för akademisk reflektion, något som vi så innerligt väl behöver i denna tid av snabba förändringar.

Efter helgerna kommer aktiviteten på allvar igång här men tills dess – så här före julhelgerna – tillönskas alla medarbetare en riktigt God Jul, ett Gott Nytt År och några vilsamma dagar på avstånd från bestyren vid skrivbord, postfack, kopieringsmaskiner och telefoner.