Pengar i balans och gemensamma strategier – nödvändigt för att utvecklas

Humanistiska fakultetens bokslut för 2019 hamnade på ett underskott om ca 15 miljoner kronor. Det är en stark förbättring jämfört med 2018 då vi gick ca 33 miljoner back och 2017 då vi gick ca 44 miljoner back. Resultatet har inte kommit av sig självt. Tvärtom så har arbetet med att stärka vår ekonomi pågått intensivt i snart tre år nu. Och det har gett resultat. Insatsen är kollektiv och arbetet har bedrivits på alla nivåer.

Universitetsstyrelsen har också beviljat fakulteten ett extra tillskott till utbildningsbudgeten på 10 miljoner kronor per år under tre år (2021-2023) mot bakgrund av de påfrestningar utbildningen haft att tampas med under de senaste åren. Vi måste dock släppa ifrån oss 50 HST för omfördelning bland andra fakulteter. Beslutet har föregåtts av ett flertal möten och rapporter mellan fakultets- och univeristetsledning i syfte att försäkra sig om att tillskottet kan användas konsturktivt. Syftet med tillskottet är att underlätta omställningen av verksamheten så att fakulteten får en budget i balans. Målet är att vi skall nå vårt utbildningsuppdrag fullt ut och kunna fortsätta att hålla uppe vår prestationsgrad så att studentersättningen inte sjunker.

Och då är det väldigt bra att vi kunnat anta fler studenter till vårterminen än tidigare och att allt fler har sökt våra utbildningar. För att på ett långsiktigt sätt säkra vår ekonomi måste vi ha utbildningar som är attraktiva, högklassiga och pedagogiskt välfungerande. Nu börjar en ny ansökningsperiod och vi håller tummarna för att utvecklingen skall fortsätta i samma positiva riktning. Vi har nu också en utbildningskatalog i papper att dela ut, vi har haft en besöksdag på Humanisten (10 mars) och vi har ett pågående aktivt utåtriktat arbete för att nå presumtiva studenter.

Vi behöver nu ta itu med de långsiktiga strategierna för att bibehålla vår höga kvalitet på forskning och utbildning. Och vid fakultetsstyrelsens senaste sammanträde diskuterade vi ett utkast till fakultetens strategidokument för de närmast fem åren och det underlaget går nu ut på beredning inför ett beslut i fakultetsstyrelsen under våren. På samma sätt arbetar styrelsen med en ny resursfördelningsmodell för fakultetsanslaget, ett komplicerat arbete eftersom konsekvenserna av en ny modell behöver relateras till vår egen ekonomiska situation, våra önskemål om verksamhetens riktning, universitetets fördelningsprinciper och de förändringar som sannolikt följer av ett nytt lärartidsavtal.

Jag ser att det fortfarande är många småsaker som fortfarande behöver ordnas i huset men jag ser också helt nya nätverk och nya samarbeten växa fram inom forskning och utbildning. Det är til syvend og sidst våra utbildnings- och forskningsmiljöers styrka som avgör om vår verksamhet skall klara att ställa om till nya förutsättningar och samtidigt utveckla sin särart och sin kvalitet.